fattarinte

Varför måste politik handla om att det finns en konflikt i grunden mellan de olika blocken?

Det känns ibland som om det MÅSTE finnas en konflikt för att det skall kallas politik och demokrati.

När jag utbildar människor inom förhandling så finns det fyra viktiga ingridienser som måste fungera för att det skall bli en god förhandling:

1. Respekt för den anda parten.
2. Kränkta människor samarbetar inte.
3. Var beredd på att göra eftergifter.
4. Uppnå en god förhandlingston.

I min värld är det ett mirakel att dessa politiker som bråkar om vems idén var och slänger ut ironiska kommentarer som är värdig en tonåring under en debatt, kan få människor att välja dem att företräda ett land.

Hur skall jag som väljare få förtroende för partiledare som inte ens kan vara sams under ett samtal i direktsändning?

Jag kan GARANTERA att det smartaste en politiker skulle kunna göra i Sverige, är att ge beröm till motståndaren. Erkänna att motståndaren har en hel del genialiska idéer som man gärna kopierar eller samarbetar om och samtala på ett trevligt och respektfullt sätt.

Detta vore att ställa sig över fåneriet som pöbeln och media försöker framkalla...

Politik är inte en tävling mellan IFK och Elfsborg. Det är heller inte en MMA-gala där man slänger in två personer i en bur som får slå, sparka och strypa varandra till dess att den som blivit minst hjärnskadad vinner.

Politik handlar om att hitta långsiktigt bra lösningar för ett land och dess innevånare.

Uppnås detta verkligen genom demokrati?

Demokratin försvaras bara när massan tycker i grova drag på samma sätt som de folkvalda. Men om det kommer in en ny aktör så mobbas de på samma sätt som de själva fördömer skolelever att agera. Partiledare fördömer resultatet och hotar väljarna med kaos och anarki. Partiledare vägrar att sitta i samma rum som dessa av folket valda politiker.

Är det så att demokratin i grunden är massans sätt att idka förtryck på minoriteten?

Är det då så att det är lättare att välja att lova fler tv-kanaler, billigare sprit, mindre problem, färre brott, högre a-kassa, längre semester, kortare arbetsdagar och högre barnbidrag, än att välja en för landet bättre men jobbigare väg?

Fungerar bara demokrati när folket gör som staten vill, eller är det en fungerande demokrati att folket i Grekland vägrar att göra avkall på sina förmåner, trots att landet är bankrutt.

Kan det vara så att vi behöver en kontinuerligt och "diktatoriskt" ledarskap när det är problem i ett land? Kanske är det så att demokratin riskerar att skada ett land till den milda grad att landet inte orkar resa sig efter alla folkomröstningar.

Vad demokratiskt styre alltid måste kompletteras med är regler. TYDLIGA regler som inte lämnar några frågor efter sig.

Skall det få finnas främlingsfientliga partier i Sverige?
Skall det få finnas en-fråge-partier i Sverige?
Skall det få finnas partier som har en smutsig historia?
När övergår demokrati och ledarskap till diktatur och chefskap?
Skall folkvalda partier kunna välja att inte debattera mot vissa?
Skall det få finnas partier som idkar förtryck mot exempelvis män?

Jag är rädd att denna demokrati kostar vårt samhälle enorma resurser i dess falska löften och tjafs.

Rädslan kryper på våra politiker som riskerar att tappa tjänstebostäder, ersättningar och traktamenten om pöbeln inte håller med dem i deras beslut.

Då spelar det ingen roll om det står en ensam Nobelpristagare och bevisar att det är fel väg. Vägen att tillfredsställa pöbeln med mer och mer manna, till dess att de är så feta i kropp och själ att de inte längre bryr sig, är den enda vägen mot att bli omvald.

Är det verkligen så att alla människor borde ha denna rösträtt? Eller är det så att "en person är lika med en röst" är ett förlegat och farligt sätt?

Varför har då inte mina tonårsdöttrar rätten att rösta? Ibland är de såväl mer insatta som smartare än jag i vissa områden.

Kanske borde vi istället ha ett prov som alla måste klara som ger oss möjligheten att rösta. Jag skulle med GLÄDJE ge insatta forskare tusen röster mot min enda när det handlar om exempelvis miljöfrågor och nationalekonomiska val. Kanske skall de som skall ta över jorden efter oss vuxna ha rätten att rösta i miljö och energifrågor? Kanske skall barnen kunna lägga in ett veto mot att vi slutförvarar andra länders kärnavfall i evigheters evigheter...

Jag vet verkligen inte mer än att det känns som om vi uppgivet valt att använda samma korkade styre i form av demokrati och får det att låta som om det är något bra. Vi är lika intresserade av att utvecka demokratin som oljebolagen är att utveckla nya motorer.

Det är inte farligare med kontinuitet i styre än demokrati. Alla är rädda för en ny hitler eller stalin, men alla accepterar att Dalai Lama är den högste religiösa ledaren inom den tibetanska Buddhismen. Han är tillsatt på det mest odemokratiska sätt man kan tillsättas på. Men han är ju snäll!

Ta en titt på bilden ovan. Vem av dessa två skulle du vilja lägga stora beslut i händerna på. Den folkvalda demokratiska ledaren, eller den av tradition valda ledaren? Vem är en risk och vem är en trygghet?

Vi står ju för i helvete och tittar på när jorden dör under våra fötter under tiden som det röstas om och om igen i sann demokratisk anda... Jag skäms inför mina barn!

Det måste till en miljödiktatur som försvarar vår jord på samma sätt som USA vill bekämpa terrorism.