Feminism...
Återigen skriver en feminist (Fanny Åström) i aftonbladet om hur synd det är om kvinnor.
Hon hävdar att männen gnäller och tycker att vi skall göra något åt orättvisorna istället för att beklaga oss i absurdum. Hon försöker få det att bli samma hån som när en man är sjuk. Då är det legalt att håna mannen (till och med i sjukvården hånas uppenbart sjuka män för att de är sjuka). Trots att det nu är bevisat att kvinnor beklagar sig mer än männen vid sjukdom.
Den som påstår att vi män gnäller måste leva i en bubbla och stänga av sitt egna gnäll. Det är inte vi män som gnäller över löner, tider, dubbelarbete, få platser i styrelser, inga chefsjobb, tvätten, disken (trots att det finns maskiner för detta) och allt annat mellan himmel och jord.
Nä, vi män klagar på att vi berövas våra barn vid en separation, att kvinnan alltid ses som ett offer och mannen förövare, att vi behandlas som skit på familjerätten. Detta är stora saker. Kvinnans krav ter sig småaktiga i jämförlese.
Hon hävdar att männen gnäller och tycker att vi skall göra något åt orättvisorna istället för att beklaga oss i absurdum. Hon försöker få det att bli samma hån som när en man är sjuk. Då är det legalt att håna mannen (till och med i sjukvården hånas uppenbart sjuka män för att de är sjuka). Trots att det nu är bevisat att kvinnor beklagar sig mer än männen vid sjukdom.
Den som påstår att vi män gnäller måste leva i en bubbla och stänga av sitt egna gnäll. Det är inte vi män som gnäller över löner, tider, dubbelarbete, få platser i styrelser, inga chefsjobb, tvätten, disken (trots att det finns maskiner för detta) och allt annat mellan himmel och jord.
Nä, vi män klagar på att vi berövas våra barn vid en separation, att kvinnan alltid ses som ett offer och mannen förövare, att vi behandlas som skit på familjerätten. Detta är stora saker. Kvinnans krav ter sig småaktiga i jämförlese.